Ja, så är det tyvärr. Det finns säkert de som inte tror att jag gör dumheter men ibland överraskar jag mig själv. Igår så var jag nog glad över för många saker och det kan få en att göra dumheter ibland. Alltså, jag hade bestämt mig för att ta en långpromenad, redan tidigt på morgonen. Glad i hågen gav jag mig av och från ingenstans, kom den förbannade idén. "jag ringer mitt ex"... Oroa er inte, inte det senaste och inte heller exet för honom, men neej, exet före honom, dvs min f.d pojkvän för 5 år sedan. hå hå ja ja.
Jag hade ett ärende, ville kolla om han var villig att kolla på min bil för att ev ta sig an den. Har inte så många andra som jag känner inom den branschen så vad fan gör jag? Jo, jag ringer alltså honom. Säger god morgon som om det var mormor eller syrran jag pratar med i telefon. Han säger god morgon tillbaka, lite tvekande hörs. Jag frågar om han hör vem det är? :-Ja nu gör jag det säger han. Tänker inte dra hela konversationen för er här och tråka ut er men nånting sa mig att ibland säger man att allt e ok fast det inte är det, herregud hur många gånger i veckan ljuger inte jag för mig själv, mer än regel än ett undantag tyvärr. Missförstå mig rätt nu men jag vill att det ska gå bra för det här exet, vi har inget otalt med varann längre. Ändå fick jag en känsla samtalet igenom att han verkade besvärad av att prata med mig. Det är klart att det kan ha varit det faktum att han aldrig varit särskilt bra på att göra två saker samtidigt men jag vet inte och jag ville inte fråga. Om han inte velat prata med mig så hade han inte gjort det så länge som han gjorde. Till slut sa han att han måste fortsätta jobba, vilket e förståeligt när man e på jobbet liksom. Kände det ändå som att jag stört honom på nåt oförklarligt sätt och det fick mig att känna mig ledsen på ett skumt sätt. Jag vill inte sabba nåt. När han tog kontakt med mig för drygt två år sedan då var han villig att sabba för sig själv. Nu lät det som att allt bara var bra, men ändå inte om ni förstår vad jag menar. Nåja, jag kommer att kontakta honom som jag sa innan vi la på och sedan får han titta på bilen. Om det är rätt pris får han göra det annars får jag försöka hitta nån annan med ljus och lykta, men jag ska inte "störa" honom nåt mer. Det var ingenting han sa, bara en känsla. Vet inte varför jag känner mig lite förorättad för jag var inte ute efter att sabba nåt eller så, faktiskt bara veta om han kunde göra mig en tjänst.
Uscha nog svamlat för denna gång. Ha det gott, det ska jag ha i värmen snart....
kram på er...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar