
Ja, det var evigheter sen jag skrev. Det har hänt mkt och det mesta positivt men jag tänker inte dra allt nu. Idag på Norges Nationaldag och allt, så känner jag mig lite ledsen och nedstämd. Vet inte om det beror på sömnbrist och att jag sen tog en sömntablett för att kunna koppla av. Känt mig groggy större delen av dagen. Fick inte upp nån fart när jag gick heller, det var som om jag inte hade nån ork att ta av alls. Ska jag lyckas hålla mig på vägen när jag åker hem från jobbet nu om morgonarna sen nya fittschemat trädde i kraft och som ingen verkar kunna ändra på för att avtalet skrivits så "flummigt" att arbetsgivaren kan tolka det som de vill. Jag trodde man var emot att folk skulle skjukskriva sig eller förolyckas pga att de jobbar för mycket. Om jag kör av vägen när jag e på väg hem från jobbet, vad händer då? Måste det hända nåt innan de begriper allvaret eller ska jag bli storkonsument av Red Bull och dö i förtid av en hjärtinfarkt? Vem står för det? Knappast min AG eller min s.k boss. De skiter i hur jag mår, det är inte deras problem. Hur man än ser det så lär det ju bli deras problem om jag förolyckas i trafiken pga trötthet(jobbet vill man ju inte vara kvar på i onödan) eller om jag blir sjukskriven. Senast jag var borta länge från jobbet, det var i samband med Tsunamin och det var pga att vi inte fick deebreifing tillräckligt snabbt. Jag kommer ihåg att jag bara låg i soffan dag ut och dag in och stirrade i taket, för radion och tv:n orkade jag inte med då, det pratades bara om elände och katastrof och vatten, detta jävla vatten som la allt land under sig och dödade människor som var i Paradiset på semester. Som ni vet är det många år sen. Senast jag var borta alls från jobbet var i 2 1/2 dag för ett och halvt år sen. Mitt löfte då när jag såg karensen var "nästan gång jag ska vara sjuk härifrån får de bära ut mig på bår härifrån" och som det känns nu e det inte långt borta. Jag orkar inte fungera. Vet vad en vän till mig försökt förklara och som jag försökt sätta mig in i då jag normalt sett gillar att jobba natt och det gör inte hon. Nu vet jag vad hon menar. Jag har valt att jobba natt men jag har inte valt att jobba kontorstider nattetid för det är så pass mkt timmar i veckan som de har lagt på mig och det är inte ens i närheten av rimligt. Tycker att eftertanken skulle varit större i det här fallet och jag känner mig trampad på, överkörd och totalt ignorerad. Min känsla, man skiter i sin personal, allt e faktiskt bara pengar numera. Så även för mig så jag har fått nu och nu tänker jag göra det som krävs för att jag ska orka med att leva, för jag har faktiskt ett liv numera. Tack och adjö, vi får se när jag orkar skriva här igen/Bitterfi--an

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar