Nä, men e det möjligt? Solen har visat sig...ÄNTLIGEN! Det var verkligen på tiden att det kom lite sol. Man håller ju på att tyna bort i allt det grådaskiga vädret som varit den senaste tiden. jaha, kunde jag sova imorse då när jag inte hade så många timmar på mig innan jag skulle besiktiga bilen? Nähäerå, inte alls..Sov typ 1 1/2 timme kanske och sen iväg till besiktningen. Väl framme vid besiktningen stod pappa med sandbilen. Han var så orolig att jag skulle missa min tid att han ringde till mormor för att kolla om jag åkt, ha ha(föräldrar). Jag trodde ju att det var rena slumpen att han stod där men inte då (ler). Jag frågade om han skulle med in, och självklart skulle han det. Han var tvungen att kolla vilken besiktningsman jag fick (som han sa). Han skulle aldrig erkänna att han var så nyfiken att han inte kunde vänta på att bilen skulle vara färdigbesiktigad, så att han var tvungen att vara med...som sagt! Skriver mer sen, nu ska jag vidare ut på nästa promenad i detta härliga solsken(har redan varit ute i nästan en timme och gått (tack för promenaden Malin). kram på er alla soldyrkare.../// Ra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar